Så långt är det kvar.
Tills skrutt kommer.
Då är det dags, lustgasen here i come.
Men dock kan jag nog inte vara en sån där mysig flickvän på förlossningen som Fredde nog gärna hade velat att jag skulle vara.
Är alla andra sånna?
Har ni klängt på era partners? Suttit lutade emot dom?
Låtit dom hålla lustgasen?
Under mina två tidigare förlossningar har det vart jag och bara jag.
Jag och mina värkar
Jag och min lustgas
Jag och mina tankar
Ingen får titta på mig, jag vill inte prata speciellt mycket utan bara få vara.
Och det känns inte bra, jag vill ju vara den han vill att jag ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar