En utav dom fina tjejerna man ser på stan.
En utav dom lyckliga tjejerna som får lyckliga killar, en utav tjejerna utan skulder, utan problem, utan diagnoser och ångest.
Jag önskar att jag hittade någon av dom männen som vill ha mig, mina barn.
Jag önskar att jag hittar någon som inte är rädd för mig, rädd för mig liv.
Jag önskar att jag kunde ta mina barn och flytta härifrån.
Byta namn, bli någon annan.
Bli någon som man vill leva sitt liv med och inte bara dela säng med.
Jag önskar mig bort härifrån.
2012-04-17
2012-04-03
Att erkänna sina misstag
Att sitta ensam.
Är inte ultimat.
Att tre barn får magsjuka inom loppet av två dagar med 48 timmar som följd att vara inlåst.
Jag har inte träffat någon annan vuxen än min mamma sen i söndags eftermiddag, en vågad jävel trotsade magsjukan.
Jag blir galen av att vara ensam.
På Torsdag/Fredag åker barnen och är borta till söndag/måndag.
Jag ska spendera dagarna med att pimpla vin, ligga i min säng och läsa böcker och bara umgås med människor jag tycker om.
Och om det inte funkar ska jag knapra atarax och stänga in mig!
2012-02-19
Att vakna och känna en sån längtan efter en speciell person att orden inte riktigt räcker till borde vara underbart.
För två månader hade jag skickat iväg ett sms och förklarat precis vad jag kände.
Nu vet jag att det inte är äkta, att min hjärna bara spelar mig ett spratt. Den här känslan kommer vara borta innan denna helgen är över, det är jag till 99% säker på.
Men jag får väl tills den försvinner njuta av känslan, det är bara så tråkigt att behöva göra det själv.
2012-02-12
Imorgon är dagen då det händer
Dom kommer hem!
Mina underbara små kommer återigen finnas i min närhet och som jag saknat dom.
Imorgon blir det bio med underbara -07 sen ska vi hem och baka tårta.
Nu är det sportlov och på måndag fyller mitt troll år och jag ska spendera hela veckan med att bara njuta av mina underbara barn.
Göteborg och promenera, universeum, bada i simhallen, kolla film, baka.
Resten av er har jag faktiskt ingen tid för, och det gäller er allihop!
2012-02-11
When it pops...
Att sitta i en bubbla.
Där alla känslor och alla tankar är tillåtna att fara åt alla håll.
Känslan att vilja karva ur det onda blir så stark att det är det enda som kroppen fylls upp utav.
"Du måste träna på att vara ensam"
"Det kommer bli riktigt jobbigt men det är bara i ditt huvud"
När det enda jag ser är ensamhet, och att ensamheten aldrig kommer försvinna.
När kroppen sitter ihopkurad och bara skriker efter sällskap...vilket sällskap som helst men det inte kommer.
För ensamhet är något jag ska träna på att uppskatta...
Varför ska man vara ensam, vem uppskattar att vara ensam.
Hur övertygar man kroppen, sinnet om att det inte är ett bestående tillstånd...
2012-02-10
Jag älskar, jag älskar inte, jag älskar
Ibland vill jag inget annat än att ha dig nära, kura in mig i din värme. Få somna till dina andetag, vara trygg i dina armar.
Få viska i ditt öra innan jag somnar att jag behöver dig, vill aldrig vara utan dig...älskar dig.
Kunna sträcka ut min hand i mörkret och känna att du är där, få vakna med din kropp tätt intill min. Jag vill planera våran framtid, få drömma om att alltid vara med dig. Att du aldrig ska försvinna, jag vill inte att du ska åka ifrån mig, någonsin.
Snälla håll alltid min hand.
Älska mig, vårda mig, smek min kind...för evigt.
Ibland vill jag inte se dig, allt du gör irriterar mig. Allt du säger är ett personligt påhopp.
Att låta dig ta i mig utan att hela min kropp gör uppror går inte. Ångesten kryper i mitt bröst bara du närmar dig. Jag hatar dig!
Jag vill inte att du ska finnas nära mig över huvudtaget. Jag kan inte tänka mig ett liv med dig, det finns inget värre än du och dina ideer.
Hela min kropp gör ont. Från fötterna upp i huvudet. Bröstet knyter sig och luften blir knappt till andetag. Händerna vill inte skriva, jag river mitt hår och bara skriker.
Få det att sluta, vart kommer det ifrån, när började det?
Låt mig vara. Jag vill inte...jag vill inte...
Jag hatar er!
2012-02-06
Att fylla år och att ge sig fan på något...
27 år
850206
Jajjemensan.
Skulle vilja påstå att det tog dom ungefär 13 år att inse att allting inte riktigt va ok. Att mina tankar kanske inte riktigt snurrar åt samma håll som alla andras. Eller snurrar dom alls?
Ibland förstår jag ingenting alls av vad jag tänker, känner eller upplever.
Har det slagit mig innan att det faktiskt kan finnas en anledning...nej inte alls.
Jag har ju gått hos kuratorer, psykologer och övrigt "utbildat" folk sen mamma åkte till Stockholm när jag va 14 år gammal men har någon någonsin reagerat eller försökt göra någonting bättre?
Jag har en bordeline problematik...jag är alltså inte bordeline all the way, men fem av nio.
Tänker inte ens gå in på vilka som stämmer in på mig men ni som känner mig lär känna igen mig i vissa av dom ovanstående.
Jag kommer få gå i terapi, vilket känns skitbra. Jag kommer få lära mig och hantera mina "symptom" och tillslut bli av med problematiken och bli som alla andra :P
Det som skrämmer mig är att jag aldrig hade en aning om att det kunde finnas en anledning, livrädd för att bli stämplad som galen.
Men iaf, jag fyller 27 med kroppen och sinnet fullt av hopp. Önskan om ett lugn och förhoppningarna om att allt kommer bli bra. Det går att ordna, det är inte bestående.
Jag och mina barn är ett. Vi har varandra och tillsammans klarar vi allt.
Och min födelsedagspresent till mig själv är att sluta med dom där jävla red bullen och en tatuering!
2011-12-30
Mammiga Molly
Molly har sedan vi flyttade in till Texas utvecklat en mammighet som inte är av denna värld.
När hon slutade vara hos F. och bara var hemma hos mig blev hon ännu värre. Hon vet precis vad hon ska göra för att få mig ner på knä och ta henne i min famn och lova henne sömn i mina armar, godis i soffan och massa mammamys.
Självklart blir hon mycket medveten om sin..."ensamhet" när Wilma åker till sin far och Albin åker åt andra hållet till sin. 
Då är det ju jag och hon kvar.
Jag har ett kort på facebook, ett kort som hon frågat om ett par gånger. Där det sitter en man i våran soffa med henne i famnen. Ett kort som jag länge förbannat mig för att jag sparat. Men i söndags såg hon det igen, i sitt bebisalbum.
Och jag kände att timmen var slagen för min plutt att få veta sanningen. Så hur berättar man för sin fyraåring att hon har en pappa hon inte känner och som hon faktiskt inte kan träffa. En storebror som hon en gång känt men nu inte ens minns.
En faster som älskar oss, en faster som hon är döpt efter och under ganska lång tid var hennes mammas allra bästa vän i hela världen.
En liten kusin som hon aldrig träffat.
Jo man berättar rakt upp och ner, utan att linda in det, utan att hitta på utan man säger sanningen!
Min Molly, är en fantastiskt liten varelse.
Hon log, hoppade i sängen och blev helt lyrisk över avslöjandet och berättar nu stolt för alla sin vill höra på om sin storebror och sin nya kusin.
Hon var inte speciellt brydd över det att hon inte kunde träffa sin pappa utan mer nyfiken på bebisen och sin storebrorsa....
Så det är dags för mig, att fanemej ta tag i saker och ting, sluta vara en asocial mupp och orka.
Molly behöver sin familj!
2011-12-29
Förlorade...
Livet ändrar sig ibland väldigt fort.
Ibland så fort att man inte hinner reagera, man upptäcker att mardrömmarna kommer tillbaka och då först vaknar man till och stannar upp för att reflektera över vad som hänt dom senaste månaderna.
Vi har bott, i lådor. Fel...vi bor i lådor.
Ett relation tog slut. Ett barn fick separerade föräldrar.
Djuren är borta. Och vi står utan att ha ett hem som är vårat.
Vi bor tillfälligt hos min syster men nu flyttar jag mig och barnen inom en snar framtid till en lägenhet där jag kan stänga dörren om mig, men vi är fortfarande inneboende. Och min älskade syster får sin tid att rå om sin själv och sin pojkvän.
Varannan vecka är jag utan dom där tre som gör att jag orkar ställa mig upp på morgonen ett par nätter.
Att vakna upp och inse att allt inte är så bra som man trodde är nog det värsta. Att man inte hanterar situationen som bostadslös så bra som man trodde, att jag inte riktigt vet vad jag ska göra för att reda på situationen är nog ändå lite värre. Detta fungerar inte riktigt för mig, att inte kunna lösa situationen.
Mina katter, som så många gånger hållt mig uppe finns inte kvar. Albin har bytt skola för att byta igen.
Jag har varit så underlig och jag har betett mig så konstigt dom senaste åren. Framförallt emot mig själv och mina barn men även emot mina djur.
Jag valde bort allt som va viktigt för något som i slutändan inte var bra för någon inblandad.
Älta är för tillfället min favoritsyssla....so live with it!
Ibland så fort att man inte hinner reagera, man upptäcker att mardrömmarna kommer tillbaka och då först vaknar man till och stannar upp för att reflektera över vad som hänt dom senaste månaderna.
Vi har bott, i lådor. Fel...vi bor i lådor.
Ett relation tog slut. Ett barn fick separerade föräldrar.
Djuren är borta. Och vi står utan att ha ett hem som är vårat.
Vi bor tillfälligt hos min syster men nu flyttar jag mig och barnen inom en snar framtid till en lägenhet där jag kan stänga dörren om mig, men vi är fortfarande inneboende. Och min älskade syster får sin tid att rå om sin själv och sin pojkvän.
Varannan vecka är jag utan dom där tre som gör att jag orkar ställa mig upp på morgonen ett par nätter.
Att vakna upp och inse att allt inte är så bra som man trodde är nog det värsta. Att man inte hanterar situationen som bostadslös så bra som man trodde, att jag inte riktigt vet vad jag ska göra för att reda på situationen är nog ändå lite värre. Detta fungerar inte riktigt för mig, att inte kunna lösa situationen.
Mina katter, som så många gånger hållt mig uppe finns inte kvar. Albin har bytt skola för att byta igen.
Jag har varit så underlig och jag har betett mig så konstigt dom senaste åren. Framförallt emot mig själv och mina barn men även emot mina djur.
Jag valde bort allt som va viktigt för något som i slutändan inte var bra för någon inblandad.
Älta är för tillfället min favoritsyssla....so live with it!
2011-08-10
Det va för längesen nu...
Livet springer ifrån mig, jag hinner inte riktigt med längre.
Hör det till vuxenlivet eller min personlighet att ta på mig så mycket att öronen inte syns längre?
Jag äger en butik..tillsammans med min goda vän Emelie, MiniMe
Jag bor på en gård med min Fredrik, jag har skaffat mig en häst som heter Birk och har ju även Mollys shettis som heter Fidde.
Hönsgården full med kalkoner och hönor.
Tre marsvin som vi lånat hem från Eragons Lite olika kaniner, min älskade Aziz dog och jag köpte mig för första gången en kanin som jag ville ha en kanin som jag längtade efter, min underbara belgiska jätte Fiddeli. Hon är inte helt tam än men det går framåt, hon är ju bara elva veckor :)
Jag köpte mig även ett yrväder....Hällebäcks Assa, en galen jämthund på fem månader. Grymt söt och helt ouppfostrad :p
Och viktigast av allt..mina underbara kids
2010-12-16
2010-12-15
Bortskämda barn.
Mina barn är bortskämda.
Tydligen.
Jag hade ingen aning om att dom var det.
Jag hade ingen aning om att jag ens har haft utrymmet att kunna skämma bort dom speciellt mycket.
Jag hade ingen aning om att det fanns folk som tycker att jag uppfostrar dom så fel att dom blir bortskämda.
Jag blir så matt, så orkeslös, känner mig så hjälplös.
Tydligen.
Jag hade ingen aning om att dom var det.
Jag hade ingen aning om att jag ens har haft utrymmet att kunna skämma bort dom speciellt mycket.
Jag hade ingen aning om att det fanns folk som tycker att jag uppfostrar dom så fel att dom blir bortskämda.
Jag blir så matt, så orkeslös, känner mig så hjälplös.
2010-12-13
Åtta veckor och två dagar
Så långt är det kvar.
Tills skrutt kommer.
Då är det dags, lustgasen here i come.
Men dock kan jag nog inte vara en sån där mysig flickvän på förlossningen som Fredde nog gärna hade velat att jag skulle vara.
Är alla andra sånna?
Har ni klängt på era partners? Suttit lutade emot dom?
Låtit dom hålla lustgasen?
Under mina två tidigare förlossningar har det vart jag och bara jag.
Jag och mina värkar
Jag och min lustgas
Jag och mina tankar
Ingen får titta på mig, jag vill inte prata speciellt mycket utan bara få vara.
Och det känns inte bra, jag vill ju vara den han vill att jag ska vara.
Tills skrutt kommer.
Då är det dags, lustgasen here i come.
Men dock kan jag nog inte vara en sån där mysig flickvän på förlossningen som Fredde nog gärna hade velat att jag skulle vara.
Är alla andra sånna?
Har ni klängt på era partners? Suttit lutade emot dom?
Låtit dom hålla lustgasen?
Under mina två tidigare förlossningar har det vart jag och bara jag.
Jag och mina värkar
Jag och min lustgas
Jag och mina tankar
Ingen får titta på mig, jag vill inte prata speciellt mycket utan bara få vara.
Och det känns inte bra, jag vill ju vara den han vill att jag ska vara.
Lars och Lucifer
Varje morgon så går jag ut och matar alla mina underbara små saker.
Katterna, marsvinen, kaninerna, hönorna, grisarna, småfåglarna och sist men inte minst mina underbara Lars och Lucifer.
Dom kommer oftast så fort dom hör mig öppna dörren, undrar vad i hela världen jag håller på med när dom inte får sin mat först men glider iväg till sin höbal och gnager lite hö medans jag utfodrar resten av skaran.
Sen är det fullt liv när jag kommer ut igen, dom är överlyckliga över sin limpa bröd, sin pellets och sitt kornkross.
Idag va det bara en get som va överklycklig.
Det va bara Lars som kom fram och bräkte när han fick sina mackor med tillbehör.
Hemskt underligt då det alltid är Lucifer som kommer först, trodde att han kanske lessnat på sin sura polare så jag ropade och han bräkte till svar men jag hörde inte vart det kom ifrån.
Jag gick en vända och letade men hittade honom inte.
In på med mer kläder efter Fredde skrämt upp mig med att han kanske gått ner sig ovanför huset där det är så blött jämt.
Snörvlande och med havregrynsburken i handen följde jag deras spår runt, runt, runt men ingen Lucifer.
Gick neråt för att ropa på Lars men då va han också borta.
Hittade honom uppflugen på ett bord inne i garaget rätt högljudd, visst att dom tycker det är roligt att klättra men uppepå bordet har han aldrig varit förut.
Anledningen uppenbarade sig ganska snabbt när det började bräka under bordet.
Lucifer hade fastnat med sina horn i ett kamouflagenät när han rest sig upp. Han va hungrig och inte alls sugen på att höggravida Anneli skulle krypa där inne med honom och försöka få loss honom!
Jag mutade honom med ett äpple och fick trasslat loss honom.
Så nu har även han fått sin frukost och är nöjd ute och bråkar med sin Lars igen.
Men jag får nog erkänna det.
Jag är en gettant!
Katterna, marsvinen, kaninerna, hönorna, grisarna, småfåglarna och sist men inte minst mina underbara Lars och Lucifer.
Dom kommer oftast så fort dom hör mig öppna dörren, undrar vad i hela världen jag håller på med när dom inte får sin mat först men glider iväg till sin höbal och gnager lite hö medans jag utfodrar resten av skaran.
Sen är det fullt liv när jag kommer ut igen, dom är överlyckliga över sin limpa bröd, sin pellets och sitt kornkross.
Idag va det bara en get som va överklycklig.
Det va bara Lars som kom fram och bräkte när han fick sina mackor med tillbehör.
Hemskt underligt då det alltid är Lucifer som kommer först, trodde att han kanske lessnat på sin sura polare så jag ropade och han bräkte till svar men jag hörde inte vart det kom ifrån.
Jag gick en vända och letade men hittade honom inte.
In på med mer kläder efter Fredde skrämt upp mig med att han kanske gått ner sig ovanför huset där det är så blött jämt.
Snörvlande och med havregrynsburken i handen följde jag deras spår runt, runt, runt men ingen Lucifer.
Gick neråt för att ropa på Lars men då va han också borta.
Hittade honom uppflugen på ett bord inne i garaget rätt högljudd, visst att dom tycker det är roligt att klättra men uppepå bordet har han aldrig varit förut.
Anledningen uppenbarade sig ganska snabbt när det började bräka under bordet.
Lucifer hade fastnat med sina horn i ett kamouflagenät när han rest sig upp. Han va hungrig och inte alls sugen på att höggravida Anneli skulle krypa där inne med honom och försöka få loss honom!
Jag mutade honom med ett äpple och fick trasslat loss honom.
Så nu har även han fått sin frukost och är nöjd ute och bråkar med sin Lars igen.
Men jag får nog erkänna det.
Jag är en gettant!
2010-12-07
Vagnar :-D
Kom till min syster idag, ledsen och rätt knäckt av olika anledningar.
Då sätter hon en bindel runt ögonen på mig, leder runt mig i lägenheten ett par varv och när hon tar av mig bindeln står jag framför vagnen...den där som jag har gått och suktat efter sen hon hittade den på en loppis.
Den är min!
Bebisens, familjens!!!!
Jag är så tokigt jävla lycklig, den är perfekt jag älskar den. Jag ska traska land och rike runt med min underbara vagn.
Den är underbar, komplett med skötväska och även en sittdel till bebisen när den blir lite större. Tanken är att vagnen ska gå mellan mig, Maria och Lina.
Vi har ingen dopklänning eller något sånt där tjafs så vi får ha en vagn istället och jag tycker denna är perfekt!
Slänger in en bild på syskonvagnen vi har köpt också.
Då sätter hon en bindel runt ögonen på mig, leder runt mig i lägenheten ett par varv och när hon tar av mig bindeln står jag framför vagnen...den där som jag har gått och suktat efter sen hon hittade den på en loppis.
Den är min!
Bebisens, familjens!!!!
Jag är så tokigt jävla lycklig, den är perfekt jag älskar den. Jag ska traska land och rike runt med min underbara vagn.
Den är underbar, komplett med skötväska och även en sittdel till bebisen när den blir lite större. Tanken är att vagnen ska gå mellan mig, Maria och Lina.Vi har ingen dopklänning eller något sånt där tjafs så vi får ha en vagn istället och jag tycker denna är perfekt!
Slänger in en bild på syskonvagnen vi har köpt också.
2010-12-06
Vagntokig...
Första vagnen inhandlad.
En syskonvagn, Emmaljunga från -04. Tokigt fin och jag är hemskt nöjd eftersom vi fick den för 1100:-
Den ska jag brumma runt med när vi ska följa Albin till bussen, när jag ska traska bort alla graviditetskilona och när Molly ska till dagmamman.
Kan inte Molly gå?
Klart fan hon kan, men när jag har bråttom, en tid att passa så vill jag slippa bli irriterad på mitt underbara lilla barn för att hon inte kan gå så fort som behövs och ja jag blir irriterad när jag blir stressad. Så syskonvagnen kommer vara skitbra!
Jag har fått en vagn av min lillasyster, ingen aning om vad det är för märke men den är grå och i perfekt skick! Jag ska bara försöka lyfta den en gång också så jag vet ifall jag får in den i bilen eller inte då syskonvagnen är helt körd den kan jag knappt få upp för yttertrappan.
Det tråkiga är att lill´sis har fått tag på en Emmaljunga från -76, helt underbar i bra skick så jag är jäkligt sugen på att skaffa mig en retrovagn också men vi får väl se :-)
Mvc besök idag och bebisen var där den skulle, huvudet låg neråt men va ruckbart och Fredde fick känna på det :-) Imorgon är det planeringsdag med massage och käk, toppen!
En syskonvagn, Emmaljunga från -04. Tokigt fin och jag är hemskt nöjd eftersom vi fick den för 1100:-
Den ska jag brumma runt med när vi ska följa Albin till bussen, när jag ska traska bort alla graviditetskilona och när Molly ska till dagmamman.
Kan inte Molly gå?
Klart fan hon kan, men när jag har bråttom, en tid att passa så vill jag slippa bli irriterad på mitt underbara lilla barn för att hon inte kan gå så fort som behövs och ja jag blir irriterad när jag blir stressad. Så syskonvagnen kommer vara skitbra!
Jag har fått en vagn av min lillasyster, ingen aning om vad det är för märke men den är grå och i perfekt skick! Jag ska bara försöka lyfta den en gång också så jag vet ifall jag får in den i bilen eller inte då syskonvagnen är helt körd den kan jag knappt få upp för yttertrappan.
Det tråkiga är att lill´sis har fått tag på en Emmaljunga från -76, helt underbar i bra skick så jag är jäkligt sugen på att skaffa mig en retrovagn också men vi får väl se :-)
Mvc besök idag och bebisen var där den skulle, huvudet låg neråt men va ruckbart och Fredde fick känna på det :-) Imorgon är det planeringsdag med massage och käk, toppen!
2010-11-27
Gravid vecka 29
Framåt går det, elva veckor kvar. Jag räknar med tretton.
Bebisen sparkar jämt känns det som, barnen börjar lessna på att vänta och jag likaså men snart så.
Verkar som att det är mödravården i veckan igen, jag är så glömsk, har ingen aning om när jag ska dit igen, men svaret på det är väl bara ett samtal bort. Revbenen gör ont, ett hb på 99, fogarna är för jävliga, humöret ska vi inte tala om.
Jag kan inte längre böja mig ner utan måste alltid sitta på huk vilket jag inte kan eftersom fogarna är fucked up.
Allt är skit och helvete rent ut sagt men det blir väl bättre I guess
Nu väger bebisen dryga kilot och är ungefär 39 cm lång från topp till tå. Hos pojkar börjar testiklarna sin resa från sitt ursprungliga läge nära njurarna till pungen. Flickors klitoris sticker ut mer än den kommer att göra från de sista veckorna innan födseln, då den göms bakom de inre blygdläpparna.
Bebisens huvud växer och hjärnan utvecklas och växer snabbt. Nästan alla bebisar reagerar på ljud och ljus vid 30 veckor.
Bebisens näringsbehov blir större under tredje trimestern och du behöver äta mycket protein, C-vitamin, folsyra, järn och kalcium (ca 200 mg går åt varje dag till att bygga upp bebisens skelett), så se till att äta mat som är rik på dessa näringsämnen. Skelettet byggs upp nu, liksom hjärnan, musklerna och lungorna. Ta en titt på vår guide till bra kost för att se till att du får alla de vitaminer och mineraler du och bebisen behöver.
Bebisen sparkar jämt känns det som, barnen börjar lessna på att vänta och jag likaså men snart så.
Verkar som att det är mödravården i veckan igen, jag är så glömsk, har ingen aning om när jag ska dit igen, men svaret på det är väl bara ett samtal bort. Revbenen gör ont, ett hb på 99, fogarna är för jävliga, humöret ska vi inte tala om.
Jag kan inte längre böja mig ner utan måste alltid sitta på huk vilket jag inte kan eftersom fogarna är fucked up.
Allt är skit och helvete rent ut sagt men det blir väl bättre I guess
Nu väger bebisen dryga kilot och är ungefär 39 cm lång från topp till tå. Hos pojkar börjar testiklarna sin resa från sitt ursprungliga läge nära njurarna till pungen. Flickors klitoris sticker ut mer än den kommer att göra från de sista veckorna innan födseln, då den göms bakom de inre blygdläpparna.Bebisens huvud växer och hjärnan utvecklas och växer snabbt. Nästan alla bebisar reagerar på ljud och ljus vid 30 veckor.
Bebisens näringsbehov blir större under tredje trimestern och du behöver äta mycket protein, C-vitamin, folsyra, järn och kalcium (ca 200 mg går åt varje dag till att bygga upp bebisens skelett), så se till att äta mat som är rik på dessa näringsämnen. Skelettet byggs upp nu, liksom hjärnan, musklerna och lungorna. Ta en titt på vår guide till bra kost för att se till att du får alla de vitaminer och mineraler du och bebisen behöver.
2010-10-28
Vet inte om jag har något att komma med för tillfället.
Lars och Lucifer har flyttat in.
Doris och Happy likaså, idag fick dom sönder grinden till sitt bo och hade vänt upp och ner på hela ladugården. Hösäcken va ett minne blott och pelletsen låg överallt.
Ville inte lämna dom där vind för våg medans jag försökte laga iordning allt så jag lotsade med hjälp av knäckebröd ut dom i hundhagen vilket dom tyckte va hemskt trevligt.
Albin höll dom i schack med äpplen medans jag fick hämtat molly hos dagmamman och sen byggt iordning väggen dom hade kraschat sönder.
Tror jag ordnade det och nu när kvällsmaten skulle serveras så log dom så gott och sov under all halmen.
Men dom är helt galna, så fort dom känner lukten av mat så blir dom tokiga.
Imorgon är det dagmamma för Molly, sista skoldagen för Albin innan höstlovet och jag får finbesök ifrån storstan.
På Lördag flyttar två marsvin in, på söndag kommer fyra!! kaniner, för tillfället har jag bara burar till två av dom men det ska jag nog ha ordnat tills dess....bygga bygga!!!
På söndag flyttar även bedårande Alice till sitt nya hem...
Fullt ös
Lars och Lucifer har flyttat in.
Doris och Happy likaså, idag fick dom sönder grinden till sitt bo och hade vänt upp och ner på hela ladugården. Hösäcken va ett minne blott och pelletsen låg överallt.
Ville inte lämna dom där vind för våg medans jag försökte laga iordning allt så jag lotsade med hjälp av knäckebröd ut dom i hundhagen vilket dom tyckte va hemskt trevligt.
Albin höll dom i schack med äpplen medans jag fick hämtat molly hos dagmamman och sen byggt iordning väggen dom hade kraschat sönder.
Tror jag ordnade det och nu när kvällsmaten skulle serveras så log dom så gott och sov under all halmen.
Men dom är helt galna, så fort dom känner lukten av mat så blir dom tokiga.
Imorgon är det dagmamma för Molly, sista skoldagen för Albin innan höstlovet och jag får finbesök ifrån storstan.
På Lördag flyttar två marsvin in, på söndag kommer fyra!! kaniner, för tillfället har jag bara burar till två av dom men det ska jag nog ha ordnat tills dess....bygga bygga!!!
På söndag flyttar även bedårande Alice till sitt nya hem...
Fullt ös
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
