Hade jag vart hemma när du knackat på så hade jag öppnat och det vet du.

Jag har undvikit dig av en endaste anledning och det har med att göra att jag när jag va sjukt ledsen, uppriven och faktiskt helt jävla förstörd över Anders så är det enda jag hör ifrån dig hur bra din nya är. Jag unnar dig all lycka i världen men jag kunde inte vara glad för din skull då.

Om jag gjorde så emot dig när jag först träffade A och va lycklig men du va ledsen över drägget som kraschade din bil så ber jag tusen gånger om förlåtelse för det va det värsta jag har vart med om.

Sen spelar det ingen roll hur många gånger du frågar hur jag mår om du efter slänger in hur underbar din pojkvän är. För det är han säkerligen men det är som en kniv i hjärtat när man mår så jävla dåligt.


Men nu glömmer vi det och går vidare