2009-04-15

Pluggar psykologi.
Schysst ämne egentligen men helt värdelöst när man ska läsa alldeles för mycket innan imorgon bitti klockan åtta!
BANNAT

Saturday here i come!!! PARTHAIIII

Man kan inte hjälpa alla men alla kan hjälpa någon!


Sen Albin var två år gammal har vi haft fadderbarn. Först genom Plan och nu har vi genom Sos-barnbyar.
Nu har vi en litet hjärta som bor i Mali.
Ganga Kunwar fyra år gammal. Hennes föräldrar är döda men hon bor ihop med sin tvillingsyster i en barnby hos deras barnbymamma.

Jag får runt 100 spam mail i veckan. Mail som jag bara skickar raka vägen till papperskorgen men idag öppnade jag ett jag fick och jag blev så berörd av det. (Precis som dom vill att man ska bli)

Som ämne hade dom skrivit: Vi beöver fler som du!

Och jag känner mig fan stolt, stolt att jag är en av dom som väljer att lära min barn att kan man så ska man hjälpa. Väljer att ge dom möjligheten att få se att det lilla kan göra så mycket.
En av dom som skänker futtiga 250:- i månaden till Gangas barnby så att dom kan få gå i skolan, utvecklas och växa upp till vuxna, ansvarstagande människor.

Samtidigt blir jag rädd...förbannad jävla rädd för er som sitter och pratar om era tusenlappar ni har över i månaden men är så jävla snikna att ni inte kan ge 100-200 kronor av dom för att hjälpa någon annan.
Ni lägger växeln i nån bytta på maxi och tycker att ni har gjort ert!


Jag kan faktiskt inte förstå er alls, inte förklara erat skitlöljiga beteende.

Hur många av er som läser har ett fadderbarn?
Skänker pengar till cancerfonden, hjärt-kärl forskning, bris?
Vilka av er köper majblommor?


Självklart är första tanken som poppar upp i huvudet på er nu "jag gör väl vad jag vill med mina pengar".

Absolut gör du det, men tänk efter lite.
Är det värt att vara så jävla egoistisk?
250 kronor och man räddar liv.


SKÄRPNING!

Gullegullebarn

Idag fick äntligen Wilma gå till dagis och hon var så glad! men lite besviken va hon allt för Albin var ju inte där :-(

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.8356061


Wilma är en jättejättefin liten tjej som går på Albins avdelning på dagis.
Hon är så sjukt mysig och kramas alltid när jag kommer, kommer fram. Står och gömmer sig lite innan hon vågar komma fram och så står vi bara och kramas medans Albin tar på sig ytterkläderna.
Gulletjejen.

Jag är så himla glad för att Albin är omtyckt. Himla glad att det är utav en sån jättesöt tjej som Wilma.
Sen tror jag säkert att de andra är jätteförtjusta i varandra också men just Wilma visar det så tydligt och då får man nästan en tår i mammaögat.


Jag läste upp för Albin vad det stod i Wilmas mammas blogg och han blev jättegenerad men kom tillbaka med några papper och nu ska han vika papperflygplan till Wilma som hon ska få när han kommer till dagis.


Barn är hur underbara som helst.