Han har sparat länge och nu går håret ca fem cm nedanför öronen och han är så stolt över sitt hår och vill absolut inte klippa det.
Fram tills för två dagar sen vill säga.
"Mamma, Sebastian på dagis säger att jag ser ut som en tjej"
Så jävla klassisk förbannad helvetes kommentar som kommer från en mun på ett barn med inskränkta äckliga föräldrar.
Så nu har vi suttit i två timmar och kollat på frisyrer på nätet, för nu vill han klippa sig.
Och det svider i mitt hjärta att se det som han faktiskt har kämpat för försvinner bara för att nån jävla unge inte kunde hålla käften.
Fast Albin är inte så ledsen, han håller på och målar en bild som vi ska ha med oss imorgon så frisören vet hur hon ska klippa honom.
För mig känns det otroligt vemodigt för jag gillar min Luke Skywalker i långt hår...men jag får kapitulera.
Sorgligt!
Fast det charmigaste är att Albin skiter egentligen i håret ser ut, han är mer oroad över vad tjejerna ska tycka
