Förbannade katter

Jag har tre katter

Bosse 4 år
Flip 5 år
Zeke 8 år


Bosse är den som står högst i rang, äter först myser först skiter först. Bosse fångar allt i från småfåglar till kopparödlor.
Zeke kan inte jama utan bräker mest och lallar med i gänget. Han fångar inte så mycket djur utan leker mest med löv och liknande.
Flip är lite efter. Kan man säga så om en katt? Han är fortfarande väldigt mycket kattunge och fångar i stort sett ingenting. Mest för att intresset inte finns där.

Flip har vad jag har sett lyckats fånga tre saker under sitt femåriga liv och idag drog han in en av sakerna som skrämde livet ur min lilla bedårande Molly.
En vuxen jävla skata!!!

Stor som fan flaxxade den runt och fjädrade ner min lägenhet. Molly va skitskraj och skrek i högan sky. Så samtidigt som jag skulle försöka lugna henne va jag tvungen att få öppet balkongdörren så att den stackarn skulle kunna ta sig ut.
Det hela slutade ganska odramatiskt (Efter att Flip den idioten faktisky försöker ha ihjäl skatan en gång till men fick en ordentlig avhyvling) och fågeln flög ut. Jag fick dammsuga fjädrar och torka fågelbajs YUMMIE!

Skathistorien har Flip gått igenom en gång innan men tog då en unge och var utsatt för total terror ifrån föräldrara i flera veckor efteåt.

Förra året lyckdes puckot fånga en undulat! EN UNDULAT...ja det måste ju ha vart svårt. Jag hade världens samvetskval för stackarn måste ju tillhört någon så jag och Albin kubba ner med en skolåda och skulle ta hand om fågeln och begrava den...

MEN SE NEJ

Då kommer hövdingen Bosse som skjuten ur en kanon och hugger fågelkräket ut käkarna på Flip, springer iväg, gömmer sig under en buske om mumsar i sig skiter *uäck*


Men men summa summarum så är katter bra jävla blåsta.

Zeke is da shit