Bortskämda barn.

Mina barn är bortskämda.
Tydligen.
Jag hade ingen aning om att dom var det.
Jag hade ingen aning om att jag ens har haft utrymmet att kunna skämma bort dom speciellt mycket.
Jag hade ingen aning om att det fanns folk som tycker att jag uppfostrar dom så fel att dom blir bortskämda.
Jag blir så matt, så orkeslös, känner mig så hjälplös.

Åtta veckor och två dagar

Så långt är det kvar.
Tills skrutt kommer.
Då är det dags, lustgasen here i come.
Men dock kan jag nog inte vara en sån där mysig flickvän på förlossningen som Fredde nog gärna hade velat att jag skulle vara.
Är alla andra sånna?
Har ni klängt på era partners? Suttit lutade emot dom?
Låtit dom hålla lustgasen?

Under mina två tidigare förlossningar har det vart jag och bara jag.
Jag och mina värkar
Jag och min lustgas
Jag och mina tankar
Ingen får titta på mig, jag vill inte prata speciellt mycket utan bara få vara.
Och det känns inte bra, jag vill ju vara den han vill att jag ska vara.

Lars och Lucifer

Varje morgon så går jag ut och matar alla mina underbara små saker.
Katterna, marsvinen, kaninerna, hönorna, grisarna, småfåglarna och sist men inte minst mina underbara Lars och Lucifer.
Dom kommer oftast så fort dom hör mig öppna dörren, undrar vad i hela världen jag håller på med när dom inte får sin mat först men glider iväg till sin höbal och gnager lite hö medans jag utfodrar resten av skaran.
Sen är det fullt liv när jag kommer ut igen, dom är överlyckliga över sin limpa bröd, sin pellets och sitt kornkross.

Idag va det bara en get som va överklycklig.
Det va bara Lars som kom fram och bräkte när han fick sina mackor med tillbehör.
Hemskt underligt då det alltid är Lucifer som kommer först, trodde att han kanske lessnat på sin sura polare så jag ropade och han bräkte till svar men jag hörde inte vart det kom ifrån.
Jag gick en vända och letade men hittade honom inte.
In på med mer kläder efter Fredde skrämt upp mig med att han kanske gått ner sig ovanför huset där det är så blött jämt.
Snörvlande och med havregrynsburken i handen följde jag deras spår runt, runt, runt men ingen Lucifer.
Gick neråt för att ropa på Lars men då va han också borta.
Hittade honom uppflugen på ett bord inne i garaget rätt högljudd, visst att dom tycker det är roligt att klättra men uppepå bordet har han aldrig varit förut.
Anledningen uppenbarade sig ganska snabbt när det började bräka under bordet.
Lucifer hade fastnat med sina horn i ett kamouflagenät när han rest sig upp. Han va hungrig och inte alls sugen på att höggravida Anneli skulle krypa där inne med honom och försöka få loss honom!
Jag mutade honom med ett äpple och fick trasslat loss honom.
Så nu har även han fått sin frukost och är nöjd ute och bråkar med sin Lars igen.

Men jag får nog erkänna det.
Jag är en gettant!

Vagnar :-D

Kom till min syster idag, ledsen och rätt knäckt av olika anledningar.
Då sätter hon en bindel runt ögonen på mig, leder runt mig i lägenheten ett par varv och när hon tar av mig bindeln står jag framför vagnen...den där som jag har gått och suktat efter sen hon hittade den på en loppis.
Den är min!
Bebisens, familjens!!!!
Jag är så tokigt jävla lycklig, den är perfekt jag älskar den. Jag ska traska land och rike runt med min underbara vagn.Den är underbar, komplett med skötväska och även en sittdel till bebisen när den blir lite större. Tanken är att vagnen ska gå mellan mig, Maria och Lina.
Vi har ingen dopklänning eller något sånt där tjafs så vi får ha en vagn istället och jag tycker denna är perfekt!

Slänger in en bild på syskonvagnen vi har köpt också.

Vagntokig...

Första vagnen inhandlad.
En syskonvagn, Emmaljunga från -04. Tokigt fin och jag är hemskt nöjd eftersom vi fick den för 1100:-
Den ska jag brumma runt med när vi ska följa Albin till bussen, när jag ska traska bort alla graviditetskilona och när Molly ska till dagmamman.
Kan inte Molly gå?
Klart fan hon kan, men när jag har bråttom, en tid att passa så vill jag slippa bli irriterad på mitt underbara lilla barn för att hon inte kan gå så fort som behövs och ja jag blir irriterad när jag blir stressad. Så syskonvagnen kommer vara skitbra!

Jag har fått en vagn av min lillasyster, ingen aning om vad det är för märke men den är grå och i perfekt skick! Jag ska bara försöka lyfta den en gång också så jag vet ifall jag får in den i bilen eller inte då syskonvagnen är helt körd den kan jag knappt få upp för yttertrappan.
Det tråkiga är att lill´sis har fått tag på en Emmaljunga från -76, helt underbar i bra skick så jag är jäkligt sugen på att skaffa mig en retrovagn också men vi får väl se :-)

Mvc besök idag och bebisen var där den skulle, huvudet låg neråt men va ruckbart och Fredde fick känna på det :-) Imorgon är det planeringsdag med massage och käk, toppen!

Gravid vecka 29

Framåt går det, elva veckor kvar. Jag räknar med tretton.
Bebisen sparkar jämt känns det som, barnen börjar lessna på att vänta och jag likaså men snart så.
Verkar som att det är mödravården i veckan igen, jag är så glömsk, har ingen aning om när jag ska dit igen, men svaret på det är väl bara ett samtal bort. Revbenen gör ont, ett hb på 99, fogarna är för jävliga, humöret ska vi inte tala om.
Jag kan inte längre böja mig ner utan måste alltid sitta på huk vilket jag inte kan eftersom fogarna är fucked up.
Allt är skit och helvete rent ut sagt men det blir väl bättre I guess

Nu väger bebisen dryga kilot och är ungefär 39 cm lång från topp till tå. Hos pojkar börjar testiklarna sin resa från sitt ursprungliga läge nära njurarna till pungen. Flickors klitoris sticker ut mer än den kommer att göra från de sista veckorna innan födseln, då den göms bakom de inre blygdläpparna.

Bebisens huvud växer och hjärnan utvecklas och växer snabbt. Nästan alla bebisar reagerar på ljud och ljus vid 30 veckor.

Bebisens näringsbehov blir större under tredje trimestern och du behöver äta mycket protein, C-vitamin, folsyra, järn och kalcium (ca 200 mg går åt varje dag till att bygga upp bebisens skelett), så se till att äta mat som är rik på dessa näringsämnen. Skelettet byggs upp nu, liksom hjärnan, musklerna och lungorna. Ta en titt på vår guide till bra kost för att se till att du får alla de vitaminer och mineraler du och bebisen behöver.

Vet inte om jag har något att komma med för tillfället.
Lars och Lucifer har flyttat in.
Doris och Happy likaså, idag fick dom sönder grinden till sitt bo och hade vänt upp och ner på hela ladugården. Hösäcken va ett minne blott och pelletsen låg överallt.
Ville inte lämna dom där vind för våg medans jag försökte laga iordning allt så jag lotsade med hjälp av knäckebröd ut dom i hundhagen vilket dom tyckte va hemskt trevligt.
Albin höll dom i schack med äpplen medans jag fick hämtat molly hos dagmamman och sen byggt iordning väggen dom hade kraschat sönder.
Tror jag ordnade det och nu när kvällsmaten skulle serveras så log dom så gott och sov under all halmen.
Men dom är helt galna, så fort dom känner lukten av mat så blir dom tokiga.
Imorgon är det dagmamma för Molly, sista skoldagen för Albin innan höstlovet och jag får finbesök ifrån storstan.
På Lördag flyttar två marsvin in, på söndag kommer fyra!! kaniner, för tillfället har jag bara burar till två av dom men det ska jag nog ha ordnat tills dess....bygga bygga!!!
På söndag flyttar även bedårande Alice till sitt nya hem...
Fullt ös

Förbannade jävla höfter!!!

Höfterna har gått ifrån att "bara" gör lite ont mittinatten till att göra ont från att jag går ner för trappan första gången på morgonen tills jag gör samma procedur morgonen efter.
Hela tiden....
Det finns inte nåt sätt jag kan ligga på för att det ska göra mindre ont.
Det gör ont när jag sitter med benen i kors det gör ont när jag har benen på bordet och när jag går.
Foglossning är helt värdelöst.
Undra om kryckor kan hjälpa?
Dags att ringa sjukgymnasten och kolla vad hon tycker...


Hittade detta i en blogg som en tjej skrivit om sin foglossning...nu hade hon det tusen gånger värre än mig med både sjukhusbesök och sängliggande men even so...

Om smärthantering

Att leva med konstant smärta innebär att man måste hitta verktyg att överleva vardagen, men också om att hitta en livsstil som innefattar glädje och framtidstro. Det här är några av min tankar kring smärthantering.

Medvetenhet och acceptans
Man måste bli varse om ens egen situation. Varför har jag ont? Vad innebär smärtan? Vad kan jag göra åt det? När man sedan är medveten om sin sits, som man kanske inte uppfattar som den mest ultimata, måste man börja med att genuint acceptera sin smärta och inse konsekvensen av sitt eget handlande. Detta är inget som plötsligt drabbar en; det är ingen olycka som förvandlar dig till ett offer. Saker och ting händer i världen och ens liv blir bara till det du vill att det ska bli. Man kan välja att sörja och älta livet igenom, men inget konstruktivt kommer från detta agerande. Martyrrollen är för många den enklaste vägen att vandra, men för den som vill ha ut mer av sitt liv än bitterhet är detta en roll som aktivt måste motarbetas.

Ett annat alternativ är att ignorera smärtan. Risken blir då att de negativa känslorna växer sig större i ens undermedvetna och en dag slår ut en totalt när trycket blir för stort. Att sakligt konstatera vad som pågår och hur det påverkar ens personlighet är svårt men nödvändigt. Har man dock klarat av detta får man en solid plattform att utgå ifrån, dels vad det gäller läkning och dels för klara av det dagliga livet.

Smärtstillande
Ibland kan bli tvungen att ta smärtstillande medel. Man har kanske inget val ffa när smärtan är överväldigande. Nackdelen med medikament, enligt min erfarenhet, är att man blir avtrubbad. Det är inte enkom smärtsignalerna som hindras utan även känslor som glädje, lycka och sensualitet. Andra sätt att idka smärtstillande är ex. att äta (ffa socker) eller shopping. Vad dessa företeelser har gemensamt är att de inte fungerar på längre sikt; de fungerar endast för stunden. Obstinat ätande och shopping leder bara till övervikt, tom själ och tom plånbok. För att klara en längre period med smärta måste man utveckla andra sätt att hantera situationen. Ett sätt är att träna sin förmåga att hitta lyckostunder i vardagen. Att finna skönheten i en vattendroppe, skratta eller få känna beröring är några exempel. Akupunktur eller TENS kan också hjälpa som ett externt stöd, både på kort och längre sikt.

Kropp och kogntion
Man kan komma långt med humor och taktik stimulering, men det mest effektiva av fysiska metoder har för mig varit osteopati. Osteopati handlar inte bara om att återställa kroppens naturliga balans utan också den psykiska balansen (som givetvis hänger ihop med det kroppsliga). Osteopatin bidrar också att ens egna fysiska nivå kan höjas, och genom dagliga promenader kan man förstärkande motverkandet av både depression och sömnsvårigheter. Om man dock redan har problem med detta kan man behöva ytterligare verktyg. I England erbjuder man kvinnor som har gått igenom svåra graviditeter kognitiv beteendeterapi (KBT). Genom den här typen av psykoterapi får man hjälp att ändra sina negativa tankebanor som via iteration växt sig starka. Genom att upprepa negativa tankar om och om igen är det lättare för hjärnan att välja denna bana så fort tanken blir triggad. Man lär sig att identifiera, acceptera och ändra sin tankegång. Detta hänger givetvis ihop med medvetenhet och acceptans.

Motion, mat, meditation
Om man lever i konstant smärta måste man dagligen ta hänsyn till motion, mat och meditation. Dagliga prommenader är en del av motionen, men sjukgymnasik (eller liknande) är nog så viktigt. Min rutin består av rörelser som baseras på pilates och yoga, och är utarbetad av en sjukgymnast, Ms Tudor Williams, med bäckenbotteninstabilitet som specialitet. Ett av de verktyg som hon förespråkar är pilatesbollen: en utmärkt gåva till alla nyförlösta mammor. Det kan vara svårt att hitta en sjukgymnast som är kunnig inom foglossning. Att vända sig till en pilatesintruktör kan vara ett alternativ om man känner att ingen hjälp finns att få från primärvården. Innan man kan motionera måste man dock se till att fogarna är korrigerade.

Kosten blir viktig när kroppen är redan triggad av stresshormoner. Om man tillför socker får försvarssystemet gå på högvarv - det blir som att hälla bensin på en eld. Det är en investering i sitt eget tillfrisknande att äta hälsosamt. Detta handlar således inte om bantning eller någon form av kommersiellt driven metod (som GI eller Montignac) utan om att äta näringsriktig mat för att stödja kroppen. Man ska således ge rätt bensin till ens viktigaste motor.

Sist, men inte minst, behöver man hitta en tyst kanal för att bearbeta tankar. Det kan vara dagboksskrivning, bön eller någon form av meditation. Fördelen med meditation och andningsövningar är de fysiska som ex. sänkning av blodtryck och avspänning.

Lycka
Det är lättare att finna balans i tillvaron om man aktivt väljer att leva sitt liv med en positiv inställning. I princip kan man säga att sedan femtiotalet har vår levnadsstandard ökat medan vår psyiska hälsa stått still eller t.o.m. sjunkit. För att öka sin 'lyckonivå' kan man följa följande manifest (som användes i ett tv-sänt experiment):

Gör dessa tio punkter i två månader:

1. Motionera 30 minuter 3 gånger i veckan.
2. Varje kväll, tänk på fem saker du är tacksam över. (En metod man använde efter 11 september i NY.)
3. Ha en 30 minuters konversation varje vecka med din partner eller närmsta vän, ostört.
4. Plantera något/ sköt om en växt.
5. Halvera ditt tv- tittande.
6. Le och/eller säg hej till en främling varje dag.
7. Ring en vän som du inte har pratat med på länge. Träffas!
8. Skratta minst en gång per dag.
9. Var snäll mot dig själv varje dag.
10. Gör en god gärning varje dag.

Givetvis gäller detta inlägg inte bara smärthantering. Det handlar om att leva ett rikare liv; att vara ett mer ärligt jag.